
Det finns många som upplever en kamp mellan att stå upp för sig själv, sina känslor och behov, och andras åsikter och förväntningar. Denna inre kamp är ganska ofta baserad på våra erfarenheter från barndommen där vi var tvungna att ha nära och säkra relationer för att överleva.
I barndommen lär vi oss hur mycket av oss själva vi kan visa och har fortfarande en tillräckligt bra relation med föräldrar eller andra vårdnadshavare. Barn rivs ofta mellan behovet av anknytning – d.v.s. kontakt, tillhörighet, kärlek, omsorg. Och behovet av äkthet – d.v.s. att vara äkta med våra känslor och att vi vet hur vi mår och är i kontakt med kroppen samt förmågan att även uttrycka vem vi är.
Vad händer med ett barn när behovet av anknytning inte är förenligt med behovet av äkthet? När föräldrar avvisar barnet när de talar utifrån vem de är (äkthet), eller inte kan återspegla barnets känslor, så att deras egna känslor och känslor blir begripliga. Inte på grund av elakhet, utan på grund av föräldrarnas egna begränsningar och relationsmönster.
Det finns inget alternativ för ett barn att ignorera behovet av anknytning, eftersom de är beroende av sina föräldrar för att överleva. Det som händer då är oftast att barnet undertrycker sig själv och sitt behov av äkthet. De undertrycker sina känslor, tappar kontakten med kroppen och visar endast aspekter av sig själva som är välkomna och sett av föräldrarna.
En vuxen med förtryckta känslor och självkänsla utvecklar ofta symtom som depression, ångest och andra mentala och fysiska tillstånd. Livskrisen är mycket vanlig när vi är 25 år och äldre. Det är när vi har levt våra liv tillräckligt länge för att inse att vi ”inte vet vem vi är”, vi vet att något saknas eller går åt fel håll, beteendemönster som inte ger det önskade resultatet, och även fysiska sjukdomar kommer att ha tid att uppstå som ett resultat av förtryckta behov och känslor.
Så många människor lider på grund av den inre kampen mellan behovet av anknytning och behovet av äkthet. De vill vara sig själva, men är rädda för att vara äkta, för de ”vet” eller åtminstone fruktar (baserat på tidig anknytningshistoria) att om de försöker uttrycka vem de är riskerar de att förlora viktiga relationer.
Detta är en vanlig anledning till varför många söker samtalsterapi. I terapi kan du få hjälp att lösa upp i dina egna tankar och rädslor kring relationsmönster och stärka självkänslan och bygga självförtroende, för att kunna leva ditt liv mer autentiskt, både i förhållande till andra och dig själv.